Orkar du stå kvar? Orkar du stå kvar trots mina val? Orkar du stå kvar nu när jag testar mina gränser? Orkar du stå kvar när jag ställer krav? Orkar du stå kvar nu när jag pendlar mellan glädje och förtvivlan? Orkar du? Orkar du?
Jag blir hel igen! Kanske inte riktigt den jag var, för vem vill vara något bäst-före? Kanske blir jag än mera lyhörd när den här tiden av fokus på mig själv är över, vem vet? Jag har faktiskt ingen aning! Men jag behöver DIG!
Här belyser du nåt otroligt viktigt. Och vanligt. Faller man inte inom ramen för det vanliga blir man jobbig. Är barnen dåliga på annat sätt än de vanliga öroninflammationerna drar folk öronen åt sej, slutar höra av sej. Samma sak, skilsmässa eller om di själv är sjuk. Speciellt om du inte brutit benet eller nåt de kan fysiskt se. Tror folk är rädda. Om de bara kunde fatta att det bara räcker med ett sms, ett vykort. Att höra av sej fast man själv inte har energin. För man blir ju jätteglad. Men samtidigt finns det pärlor som kliver in. I nöden prövas vännen heter det. Jag har verkligen lärt mej vilka mina vänner är. Stor kram