Trötthet blir nästan förlamande...

Jag är trött... hjärnan är trött! Min kropp behöver mera rörelse och luft, men hjärnan är trött! Har inte ork att fortsätta den linje jag har försökt påbörja. Jag försöker sätta gränser, de gränser som jag borde satt för länge sedan men då handlade det om att överleva dagen. Problemet är att jag ramlar tillbaka i fåran att inte orka, energin finns inte att sätta mina egna gränser. Den försvann en kväll i veckan och jag vet inte hur jag ska orka ta mig upp igen. Det blir så lätt att gå undan, inte fullfölja det jag egentligen önskar och ibland blivit lovad. Det som är gott, är att jag sover, sover och sover. Tidig kväll och hela natten, sover jag igen! Det är gott! Processer, ja... det är processer i min kropp... det som sätter igång dem, finns inte kvar. Det är som att hoppa från ett torn och inte veta vad som finns där nere i vattnet....
Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: