Jag har haft en skön dag trots dålig sömn under natten. Städade fram hösten på altanen, varmt och skönt! IKEAs blå kassar är användbara till mycket, bl a att bära komposteringsmaterial till föreningens kompost! Blev bjuden på lunch av barnens pappa och planerade mat inför helgen. Gjorde diverse inköp bl. A en klänning till helgen som sonen fick lösa ut. Hjärnan är inte med! Åkte till Järna utan kort, hur är det möjligt? Jag skulle handla mat, klänning, stövlar mm och åker hemifrån utan betalningsmöjligheter?! Suck! Det löste sig iaf! Snäll son som hjälpte mig!
Det märkliga är att mitt i all det som är roligt! Att handla och planera så tar det bara stopp! Jag vill bara lämna vagnen och gå hem, istället försöker jag söka en vara på en hylla långt ned så att jag kan gömma mig en stund. Att bara se rakt ut, utan att göra/få uppmärksamhet. Det som är intressant med den här sjukskrivningen och sedan jag vågar börja prata om det, är att det dyker upp människor med liknande erfarenheter och som gärna berättar om sin resa! Är tacksam för att jag får dela erfarenheter, det blir mindre ensamt!
Ilskan pockar på, vill ifrågasätta och diskutera...... Men så kommer det igen.... Nej, det passar inte just nu.... För vad blir konsekvensen? Kan det bli andra som drabbas?
Längtar till imorgon! Dottern kommer hem, första helgen sedan i augusti!!! Då är båda barnen hemma samtidigt! Fantastiskt!!!
