Så var det påskdag igen, ett år har gått väldigt fort. Förra året började jag sova längre och längre. Orkade inte med så många möten med många människor. Jag följde påsken genom att delta i helgens gudstjänster, men deltog bara, åkte hem direkt efteråt. Det var påsk senare i april och solen värmde. Vi åt ute och grillade. Jag längtar till att orka fixa, orka grilla och laga god mat igen. Jag tröstköpte blommor till altanen, ett sätt att få bekräftelse? Att jag kunde få fint hemma? Jag gjorde många konstiga saker förra året och året innan dess.
Iår "jobbar" jag fyra timmar per gudstjänst och möter människor, ska finnas till. Idag var det för mycket. Jag orkade knappt ta mig ur sängen än mindre äta frukost. Men jag tog mig ur sängen, ut med Elna, in i duschen och på jobbet till tio. Det krävdes mycket att orka idag. Det krävdes att jag skulle ta mig samman och prestera ett trevligt ansikte och ett trevligt "prat" med församlingsborna. Efter gudstjänsten serverade församlingsrådet påsklunch med allt från Janssons frestelse till hembakta kakor. Trevligt men det krävde all energi som jag hade kvar och det var som ett Duracell batteri som behövde laddas. Märkligt det här med energin. Jag tror att jag ska orka trots att jag egentligen vet att det inte riktigt, riktigt går.
20 arbetstimmar per vecka till den 19 april.... Sedan 40 arbetstimmar per vecka resten av livet.... Hoppas att det går. Det finns lite oro, vad händer om det inte funkar?
Lite, lite påsk blev det hemma hos mig och Elna. Martina gav oss gula tulpaner! Iår köper jag ingenting, finns ingen energi till det.
Lördagen firade vi pappa som fyllt 80 år. Bror med familj kom upp från Helsingborg. Jag var tvungen att vila även då och ett sätt var promenad med Elna. Undrar när jag kommer ha ork igen?
Min pappa å jag.
Stillhet, längtar bort från stan.