Lugnet infinner sig sakta men säkert

Går in i sista veckan innan semester. Det har varit en bra sommar så här långt, trots att jag har arbetat. Det var som om jag landade i förra veckan när jag var på pastorsexpeditionen och skulle sköta växel och bokningar av bl a begravningar.
För min del har det nog varit bra att det inte varit värsta solsommaren, för då längtar jag bara ut i solen. Elna har haft det bra och varit med Pontus och Felix i stallen. Lekt och varit lös, det är nog ganska bra att vara hund. Vi, jag  och Elna har varit ute så mycket vi kunnat mellan arbete och arbete. Gått en del i skogen, vilket är fantastiskt skönt. Elna har badat, visserligen bara några gånger men vid sista tillfället fick hon kläm på simningen och simmade runt, runt mig och viftade på svansen.
Den här lilla vovven ger verkligen mycket glädje.
 
Min kusin och hennes familj kom och hälsade på i helgen som gick. Jag är tacksam för att få tillfälle att lära känna dem lite, lite mera. Det är synd att det är så långt emellan våra bostadsorter och jag inte riktigt får till det där att åka upp och hälsa på, hänga på vårt torp. Möjligheterna finns ju, men det ska göras också.
 
Någon typ av lugn har infunnit sig. Jag tror att hjärncellerna är på väg att hamna på rätt ställe igen. Jag kan börja tänka flöden och förbättringar på arbetet. Det klickade in speciellt när jag arbetade på pastorsexpeditionen och när det hade gått en vecka, fick jag lite koll. Känns bra att komma så långt. Sedan är det väl en del kvar innan jag blir som jag var. Den skillnad som jag märker är att jag inte stressar på och försöker hinna med en miljard saker... bara typ ett tusen. Jag väljer mina strider. Jag väljer bort andra saker när jag vet att jag inte mäktar med. Det är en bra förbättring!
Ibland längtar jag tokmycket efter att samla alla vänner och göra en stor fest, fast sedan vet jag... att det är inte läge ännu. Skulle inte orka med att fixa det, planera, städa, handla och organisera. Det får lova att vänta ett tag till.
Jag orkar ju inte ringa runt och prata med min släkt eller med mina vänner, så hur skulle det ens vara möjligt att rådda ihop något?
 
 
 

Lilla spindel som fixar, släpar och bär.
 
 
Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: